Precis så uttryckte sig Maria Kjellnäs i sin senaste ledarkrönika och jag är så beredd att hålla med. Vem har inte gnällt på kollegor, organisationen, familjen, världen, livet. Jag tycker det är ok. Det är ok att få ur sig det man funderar på, det som kräver energi för att man känner sig missnöjd. Att vilja något annat, något mer eller kanske något mindre. Det är ok att gnälla men......jag upplever också att man där i bakfickan måste ha en problemlösning. En alldeles egen plan för hur det man gnäller över skall bli bättre.
Jag trivdes inte på jobbet. Upplevde inte att chefer lyssnade, dom kom inte med konkreta åtgärdsförslag och förbättrade inte arbetsmiljön för mig och mina kollegor. I det läget hade jag två val. Stanna kvar, gilla läget och låta bli att lägga energi på det jag ändå inte kan förändra och kanske dessutom bli sjuk pga den sjuka arbetsmiljön. I det läget hade jag säkert blivit en "gnällare". Alternativ två, byta jobb. Sluta älta och gnälla. Agera! I mitt fall blev det alternativ två. Nytt jobb, bättre arbetsmiljö och förbättrad hälsa.
En klok kompis till mig sa för ett par veckor sedan att människor förstår inte vad fattigdom är. Detta i ett sammanhang när vi diskuterade hur duktiga vi är att hjälpa utsatta barn i andra länder och till viss del glömmer bort de som hamnar i utanförskap här i Sverige. Jag kan känna en sådan frustration att så många kvinnor och barn lever under hot, våld och på flykt även i Sverige och att det inte uppmärksammas på samma sätt som utanför våra gränser. Du skall av mig få konkreta siffror på detta en annan dag. Du kommer bli förvånad! Jag har fumlat runt, diskuterat, ältat, funderat, gnällt och slutligen agerat. Nu är jag stolt jourkvinna och hoppas att min kompetens och medmänsklighet skall komma till nytta för någon som behöver den. Jag går på föreläsningar, sitter i jourtelefon och blir ständigt inbjuden till utbildningar och seminarium. Det känns bra! Jag behöver inte gnälla längre utan lägga energin på att agera.
Vart vill jag komma med min diskussion? Framhålla mig själv som någon mer speciell människa än någon annan? Eller bara ge konkreta exempel på hur våra tankar, vårt ältande, gnällande faktiskt kan leda till en konkret förbättring? För lösningarna finns där om vi väljer att se dem, utarbeta dem och inte stannar i föregående stadium vilket är så lätt. Det är så enkelt att stanna kvar i gnällandet, klagandet, frustrationen. Att lämna över ansvaret till förändring på någon annan. Att jag själv på något sätt skulle vara livegen, brista i min förmåga att kunna ta nya vägar i livet. Att inte kunna agera istället för att passivt se på.
Jag är fullt övertygad om att du och jag, ja alla människor är speciella. Så speciella att vi alla kan sätta ner foten och agera för det vi tror på, vill förändra, vill åstadkomma istället för att slösa bort tiden med passivt gnällande.
Idag är en fin tisdag. Mulet, lite regn i luften men varmt och naturen bjuder fortfarande på fantastiska färger. Ut och upplev och skaffa dig en fin dag, på ditt alldeles egna sätt, som du vill ha den och lämna det destruktiva gnällandet under en tung sten som du passerar i skogen eller vid cykelvägen och ta fram det konstruktiva, det energigivande, det livgivande. Du är så värd det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar