tisdag 3 september 2013

Att känna livet i sig

Jag är verkligen förälskad i naturen. Häromdagen när regnet strilade ner och det endast var ett par minusgrader i luften, patienterna mådde sämre än vanligt och det var allmänt rörigt med både kaniner som rymt och en dotter med hög feber längtade jag ut bland barr, lera och utsikt från någon fin bergskulle. Kände behovet av att springa av mig all trötthet som bildas när livet springer lite för fort. För det är i sällskap med havsluft, fjälluft eller skogens tysthet som jag känner livet i mig. Där finns inga krav eller tider att passa. Inga förutfattade meningar eller brist på empati. Där finns bara min hjärtrytm och allt det levande. Där kan jag bli skitig under naglarna samtidigt som det kan ligga vällagd mascara på ögonfransarna. Jag kan vara den jag är utan samhällets krav på prestation och ständigt dietande. Bland naturens krafter hittar jag energi att orka vara mitt bästa jag. Den bästa mamman mina barn kan få.

Att genomföra utbildningen till CrossNature-instruktör var en rejäl kick. Ett sätt att repetera det jag redan kunde, lära en massa nytt och framför allt få tips och idéer på vad naturens magi kan göra för hälsan och formen. Jag hoppas ni hänger med mig ut i skogen framöver.


Här, i Jämtland, Östersund, Krokom finns potential. Skogen, fjällen och Storsjön ligger precis runt knuten. Vi måste försöka nyttja den rikedom vi omges av. Våga trots vädrets makter och ta tillvara på vad som erbjuds. Så på med ryggsäck, släng ner ett liggunderlag och på med ett par vantar för om ett par veckor kör vi.


Vi ses ute!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar